Kiev väl värt att besöka i Öst...

Femmiljonersstaden Kiev mitt i det forna Tsarrysslands bördiga kornbod ligger grön och vacker vid floden Djnepr i norra Ukraina. De många kyrkornas guldkupoler närmast bländar den som flyger in i dagsljus och får landa på flygplatsen mitt i stan. Hit kom Rurik från Svitjod år 862 för att bli storfurste och grunda landet Rus.

Den 105 meter höga grå stålstatyn Mother Motherland är lika påtaglig vid inflygningen till Kiev som Frihetsgudinnan är i New York. Hon vänder sig mot ärkefienden Tyskland där hon står bland de groteska krigsmonumenten i friluftsmuseet över ”The Great Patriotic War”.

Lavra

Svenska storfurstar

Här skapade Rurik från Stockholmstrakten – Svitjod - Kievriket som kom att bli Rysslands vagga. I flera hundra år satt hans ättlingar på tronen. En av dem var Vladimir den Store (956-1015) som fick hjälp av de svenske bortom havet att inta Kiev. Så småningom tog han även Novgorod och bildade Gårdarike uppkallat efter sättet att bygga hus sammanbundna med staket och köksträdgårdar. Svenskarna kallades ruser – av Roslagen - vilket först gav namnet Rus och sedan Ryssland.

Kyrkor, kyrkor, kyrkor

Vladimir söp och syndade men gifte sig med en bysantinsk prinsessa och lät döpa sig. Så småningom blev han helgonförklarad efter att ha kristnat sitt Ryssland. I dag får han nöja sig med att stå staty i Kievs botaniska trädgård med utsikt över hamnen och McDonald’s.

Vladimirs son, Jaroslav den Vise (978-1054), öppnade landet för grekiska präster, arkitekter, konstnärer och hantverkare som byggde hundratalas kyrkor i Kiev. Sedan Sovjetunionen föll 1991, har kyrkobyggandet tagit ny fart. Den blå Three Saints Church med guldkupoler och vackra väggmålningar är ett exempel på det.

Svenska Ingegerd

Jaroslav lät bygga en elva meter hög och flera kilometer lång jordvall kring staden. Tre portar ledde dit in varav den största, Golden Gate, numera är ett nyrestaurerat museum i stadens centrum.

Jaroslav läste böcker, förbjöd blodshämnden och grundade skolor. Han byggde kyrkor, stiftade lagar, höll god kontakt med sina svenska anförvanter och gifte sig 1019 med Olof Skötkonungs dotter Ingegerd - Heliga Anna av Novgorod. Deras hov var fullt av svenska och norska vikingar. 

  

Självständighetstorget Maidan

Huvudgatan Khreschatyk Street

Kiev då och nu

I Grottklostret – Lavra Monastery - satt på Jaroslavs tid munken Nestor och plitade en krönika. Tack vare honom är Rysslands tidiga historia känd. Dagens Kiev är emellertid inte särskilt rysk. Atmosfären är som i Rom och varje hus är ett konstverk. Det är folkvimmel, restauranger, karioke på gatorna och välfyllda butiker som håller öppet till 22. 

En vanlig turist ser ytterst lite av kriminalitet och korruption. Det är mest byråkratiskt krångel. Tullen tvingar på en försäkringar och rätt som det är blir ens dollar avfärdade som falska. Det är bara att knalla iväg till nästa växlingskontor. Men semesterbilderna kan framkallas för en krona styck på en timma om man håller sig med gammaldags film.

En av Jaroslavs magnifika stadsportar, den så kallade Golden Gate

Saint Andrews church och Saint Andrews hill med visning och försäljning av konsthantverk.

Strävar mot Europa

Ukrainarna gör allt för att bli européer. Nationalisterna beklagar än i dag att Karl XII förlorade slaget vid Poltava. Ukraina fick vänta länge på sin självständighet så mycket är ryskt. Stämplar till exempel. Till och med restaurangernas menyer har stämplar som försäkring för att maten ska hålla vad krögaren lovat. Menyerna är emellertid uteslutande på ukrainska, så utan tolk får man chansa. Det är bortsch, blini med smetana och belmeni – rödbetssoppa, pannkakor med sur grädde och kokta köttbitar i deg. En specialitet är köttgryta med sås och potatis som serveras het och god i keramikurna.



Olesya Shovkoshitnaja

Three Saints Church

Sofiakatedralen

   

 Sofiakatedralen

Jaroslav och Ingegerd lät bygga Sofiakatedralen med fem skepp och tretton kupoler år 1037. Vulkanutbrott och världskrig till trots är den fortfarande Kievs förnämsta byggnadsverk. Utanför samlas konstnärer och trubadurer och inne i katedralen står Jaroslavs sarkofag till allmän beskådan. För dubbel entréavgift går det bra att fotografera.

Kobza

Sevärt i Kiev

Munken Nestors grottkloster är Kievs stora turistattraktion i dag. Området har flera kyrkor, museer och ett stort grottsystem med kapell och begravningsplatser för munkarna. Missa inte operahuset och konstmuseerna som är av världsklass eller Tjernobylmuseet om kärnkraftolyckan 1986. Bäst är Pirogovo, ett jättelikt friluftsmuseum med väderkvarnar, lanthus, träkyrkor och historiska miljöer som är väl värd en hel dagsutflykt.

Monica Antonsson

Pirogovo friluftsmuseum

Kiev, huvudstad i Ukraina

Statsskick: Republik

President: 

Diktator efter upplösningen av Sovjetunionen: Leonid Kutjma (Kuchma)

Yta: Ukraina är Europas näst största land på 603 700 km2.

Folkmängd: 52 miljoner (73 % ukrainare och 22 % ryssar) varav drygt 5 miljoner bor i Kiev.

Språk: ukrainska och ryska. Ytterst få talar språk som engelska eller tyska.

Tolk: engelskspråkig tolk går att hyra för 10-20 dollar/dag.

Tid: svensk plus en timma

Religion: rysk ortodox och katolsk

Valuta: Grivna eller hryvnja som infördes 1995

Färdmedel: Tur och retur med flyg kostar cirka 4500 kronor. Det finns emellertid inget direktflyg från Sverige. Från Arlanda flyger vitryska Belavia som mellanlandar i Minsk. Ryska Aeroflot mellanlandar i Moskva och polska Lot i Warszawa. Båda krävde i somras övernattning i samband med mellanlandningarna men en ändring lär vara på gång.

Biljetter: Boka resan minst två veckor i förväg. Annars kan priset bli det tredubbla.

Hotell: Det är gott om hotell men välj ett i 70-dollarsklassen minst. Billiga hotell är inte att rekommendera.

Tack: heter Diakuju

Fakta: Majdan-protesterna

November 2013: 

Tiotusentals demonstranter samlas för att protestera mot att president Viktor Janukovytjs regering överger planerna på ett avtal med EU. Regeringen anklagas för att underordna sig Ryssland och för att vara korrupt. Ryssland erbjuder ett lån på 11 miljarder euro.

Februari 2014: 

Veckor av protester kulminerar under slutet av februari med minst 77 dödsoffer på Självständighetstorget (Majdan) i Kiev.

21/2: Oppositionsledare och Janukovytj kommer överens om nyval.

22/2: Janukovytj avsätts och tidigare premiärministern, Julia Tymosjenko, släpps från fängelset.

23/2: Janukovytj försvinner spårlöst. Parlamentets talman Oleksandr Turtjunov väljs till tillfällig president. Nyval utlovas i maj.

24/2: Janukovytj efterlyses för massmord. Den ryske premiärministern kallar de nya ledarna i Kiev för ”kalasjnikov-viftande personer i svarta masker”.

25/5: Presidentval hålls och Petro Porosjenko blir vald till president.