Sagornas och trollens gröna ö

Sagornas Island, ön som med vulkanisk kraft, sist av alla länder, lyckades tränga upp ur Nordatlanten, står fortfarande på tillväxt. Här möts motsättningar som mullrande vulkaner, hetvattenkällor och glaciärer.

Islands inland är otillgängligt med vulkaniskt uppbyggda högplatåer och sterila lavafält. Träd finns knappt, bara en och annan fjällbjörk. Skogen har skövlats av båtbyggare men ivrig nyplantering pågår. Varenda trädgård med självaktning i Reykjavik är full av björk och gran.

Vid Thingvallir är kontinentalsprickan mellan Nordamerika och Europa ett utflyktsmål.

Landskapet är kargt men oändligt vackert. Grässlätter,

vattendrag, hedmark med oansenliga fjällblommor och sammetsmjuk mossa möter turisten. Det är alldeles tydligt att månlandskapet står på tillväxt.

Hetvattenkällorna är Islands stora tillgång. De värmer växthusen med öns grönsaksodlingar likaväl som över 90 procent av bostäderna. Dessutom bubblar de upp ur marken och blir till hälsosamma friluftsbad året om. Luftens medeltemperatur är 5 plusgrader, tack vare golfströmmen, så här blir sällan riktigt kallt men heller aldrig särskilt varmt.

Vart femte år eller så bjuder någon av öns 30 aktiva vulkaner på spekulativa skådespel. Mest känd är kanske Hekla – den största av dem alla - som genom åren då och då - och senast år 2000 - kastat glödande kol mot himlen och låtit lavan välla ut över branterna. 

Enligt sagorna var hon samlingsplatsen för häxor och raka vägen ner till helvetet. Undra på att hon skrämde de första bosättarna halvt från vettet. För dagens islänningar är hennes vredgade utbrott mest en sevärdhet. När hon väl har lugnat sig igen, kommer turisterna som förr att åka upp till bergets topp och beundra utsikten.

Idag (2014/2015) sprider vulkanen Bardarbunga sina livsfarliga och av svavel doftande lavaströmmar över stora landområden. 

2010 satte vulkanen Eyjafjallajökull stopp för flygtrafiken i hela Europa under en dryg vecka. 

Fyrhjulsdrivet är ett måste på Island, där vägarna plötsligt bryts av steniga kullar,forsar och stora vattendrag.

Islänningarna är stolta. De kan sina sagor och värnar sitt fornnordiska språk. Ungefär så här talade våra svenska vikingar för tusen år sedan. De har bosatt sig längs kusterna och de allra flesta bor i Reykjavik som är årets kulturhuvudstad. Så sent som på 70-talet byggdes Ringvägen som gör det möjligt att åka bil och buss runt ön.

Huvudstaden är känd för sitt pulserande nöjesliv men det är framförallt vildmarken som lockar. Till Island kommer den som vill fiska lax och forell i älvarna eller ge sig ut i ”Obyggdir” på hästryggen eller med bil. En fyrhjulsdriven jeep är ett måste och en lokal bergsguide bakom ratten helt klart att föredra. Naturkrafterna på Island är ingenting för amatörer.

De varma källorna vid Landmannalaugar bjuder på välgörande friluftsbad året om.

Det vimlar av utflyktsmål. Bortom Hekla ligger Landmannalaugars varma källor med tillhörande camping. Härifrån utgår vandringsleder i

bergstrakterna förbi storslagna naturformationer. Ingen bör missa ”turisternas gyllene triangel” - det stora vattenfallet Gullfoss, gejsrarna i Haukadalur och Thingvellir, där alltinget höll till och där Island för precis 1000 år sedan kristna

des.

Just här möts de nordamerikanska och europeiska kontinentalplattorna som varje år glider isär ytterligare några centimeter. Det är lätt att tappa andan. Thingvellir är en mäktig plats och kanske den vackraste av alla.

Gejsern Stokkur ena minuten...

... Gejsern Stokkur några minuter senare

Var femte minut sprutar gejsern Stockkur i hetvattenområdet Geysir sitt kokheta vatten 25 meter upp i luften. 

Ni har väl sett killen i tv-reklamen som kokar sitt ris i den. 

Vattenkaskaden sjunker nämligen ner i sitt hål efter en stund för att fem minuter senare spruta upp igen.

Men pröva inte det där med rispåsen, om du kommer dit någon gång. Det funkar inte.

Vattenfallet Gullfoss eller Guldfallet i floden Hvitá på södra Island

Islandair, som svarar för en imponerande del av landets BNP. Närmare info och länkar till arrangörer som säljer paketresor finns på internetadress: http://www.icelandair.se/

Och i alla stenrösen bor allsköns väsen och  troll.
Visa respekt!

Statsskick: Republik 

Yta: 103 000 km2 varav 11 procent är glaciärer

Läge: Island ligger i Nordatlanten – i höjd med Umeå – mellan New York och Moskva

Huvudstad: Reykjavik

Folkmängd: 275 000 varav 105 000 i Reykjavik

Nationaldag: 17 juni

Medeltemperatur: Minus 0,4 grader Celsius i januari och plus 11,2 i juli

Ljus: Om sommaren är det ljust dygnet runt, om vintern bara några timmar per dygn. Vinternatten kan emellertid lysas upp av norrsken.

Vulkaner: Island har ca 200 postglaciära vulkaner varav 30 har utbrott i genomsnitt vart femte år.

Varma källor: Island har ca 250 geotermiska områden med varma källor. Vissa är gejsrar.

Språk: Isländska (danska och engelska)

Religion: Luthersk men det finns även en katolsk församling i Reykjavik

Valuta: Isländska kronor (100 SEK = 845 ISK)

Tidsskillnad: en timma på vintern och två timmar på sommaren. Under juni och juli är det ljust dygnet runt.

Naturtillgångar: Fisk, vattenkraft, jordvärme, diatomit

Export: fisk, skaldjur, fiskprodukter, aluminium, ferrosilikon, diatomit och fårprodukter

Bästa årstid för turister: Sommaren

Europa fruktar nytt askmoln på Island

Europa fruktar nytt askmoln på Island

Askmolnet i april orsakade flygkaos i Europa.
Nu hotas Island av ett nytt vulkanutbrott - den här gången från landets största glaciär, Vatnajökull.
- Det går inte att utesluta att det blir ett nytt askmoln, säger experten Reynir Bödvarsson till Expressen.se.

I april stod en stor del av flygtrafiken i Europa still i en veckas tid. Passagerare drabbades hårt av förseningar och flygbolagen gick med stora miljardförluster.
Då hade Eyjafjallajökull på Island haft ett utbrott och spottade ur sig aska vilket skapade ett enormt askmoln som gjorde det omöjligt för plan att lyfta.
Nu kan det vara dags igen.

Smältvatten strömmar
Stora mängder smältvatten strömmar kraftfullt ner från Europas största glaciär, Vatnajökull, vilket kan vara tecken på ny geologisk aktivitet och ett nytt vulkanutbrott, enligt experter.
Utbrottet sker då inom ett par dagar.
– Vi följer situationen noga. Ibland betyder det här att ett nytt utbrott är på väg, men det behöver inte vara så, säger Gudrun Johannesdottir, talesperson på Islands beredskapsmyndighet.

"Går inte att utesluta"
Att ett eventuellt ubrott kommer att orsaka ett stort askmoln den här gången går inte att förutspå, enligt experten Reynir Bödvarsson.
– Det går inte att utesluta att det blir ett nytt askmoln. Det mest sannolika är att det inte blir det, men det går inte att säga med säkerhet, säger han till Expressen.se.
Han fortsätter:
– När det har samlat sig så mycket vatten vilket med högt tryck höjer glaciären kan det bli ett utbrott. Men det brukar inte bli mycket aska, den kemiska sammansättningen brukar se annorlunda ut.
Däremot väntas stora vattenmängder vilket blir problem för vägar. Men där hoppas isländska myndigheter ligga steget före och observerar för närvarande bara läget utan att gå ut med en varning.

Övervakas noga
Reynir Bödvarsson tror inte att ett nytt flygkaos är att vänta.
– Myndigheterna övervakar det här väldigt noga och är i ständig kontakt med flygtrafiken i norra Europa. Man har gått om tid på sig. Det är ofta som man delegerar flyg förbi Island om ett vulkanutbrott är på väg, säger han.
Vatnöjakull ligger tio mil sydöst om Eyjafjallajökull som orsakade det massiva askmolnet. Vattenmassorna kommer från isen i vulkanen Grimsvattens krater, vilket tyder på ökad temperatur i vulkanen.
Förra gången som det var utbrott i Grimsvatten var 2004, då drabbades flygtrafiken till och från Island en kortare period.

Island 15 april 2010: Vulkanaska stänger svenskt luftrum

Det här är en prognos för i morgon kl. 12. Det röda strecket visar var askan kommer att befinna sig från marken och upp till 20 000 fot. Det gröna strecket visar området där det kan bli problem för flygtrafiken mellan 20 000 och 35 000 fot.

Vulkanaska stänger svenskt luftrum

Luftrummet från Skellefteå och norrut har stängt sedan det dragit in vulkanaska efter ett vulkanutbrott på Island.

- Vulkanaskan kan dras in i flygmotorerna och göra att de slutar fungera, säger Gustav Åström, meteorolog på SMHI.

På tisdagen inträffade ett ytterligare ett vulkanutbrott i Eyjafjallajökull på Island. Efter utbrottet spreds vulkanaska i luften, och den har redan nått norra Sverige. Detta har fått luftfartsverket att besluta att stänga det svenska luftrummet från Skellefteå och norrut. Tidigare gällde beslutet från Luleå och norrut.

- Askmolnet drar in från Norge och drabbar de västra delarna av svenskt luftrum. Även Mora kan stängas, säger Susanne Rundström vid Swedavias pressjour.

Osäker prognos

Den fortsatta prognosen för flyget är osäker, det beror på hur vinden utvecklar sig, säger Björn Stenberg vid Luftfartsverkets pressjour.

- Det finns risk för att vi tvingas stänga luftrummet längs den norska gränsen ned till Mora. Däremot tror vi att luftrummet runt Umeå och nedåt vid Norrlandskusten kan hållas öppet, säger han.

Hela det norska luftrummet är stängt på grund av askmolnet, liksom norra delen av Storbritannien.

- Det finns risk för en utvidgning som kan gälla hela Storbritannien. Danskt luftrum hålls fortfarande öppet, men även här finns risk för att hela luftrummet stängs av, säger Björn Stenberg.

Märks inte på marken

Enligt Gustav Åström på SMHI kommer vulkanaskan förmodligen inte märkas för de som befinner sig på marken. Dock kan askan skada flygplanens motorer.

- Vulkanaskan kan dras in i flygmotorerna och göra att de slutar fungera, säger han.

Island 1 april 2010

Vulkanen Eyjafjallajökull under Islands femte största galciär med samma namn spyr ut aska och ånga efter att ha fått ett nytt utbrott under onsdagen.

Vulkanutbrott på Island
En ny spricka på över 300 meter öppnades, uppger den isländska radion. Geologer tror att utbrottet håller på att ändra karaktär och är på väg att flytta sig norrut, mot ett populärt naturreservat.
-Vi vill få bort människor från det här området medan vi utreder vad som är på gång, säger Vidir Gardarsson vid civilförsvaret.
Polisen uppskattar att över 25.000 personer har besökt området sedan vulkanen under Eyjafjallajökull fick utbrott för en och en halv vecka sedan.

22/3 Isländska vulkanen aktiv igen
21/3 "Vi stannar kvar så länge vi vet att det är okej"
21/3 Flygplan tvingas vända
21/3 Hundratals flyr isländsk vulkan

Utbrottet 2010 var vulkanens fjärde sedan år 870 efter Kristus. Den första sprickan var aktiv från 21 mars till 8 april. Aska föll ner i både Norge och på Shetlandsöarna och stoppade flygtrafiken i hela Europa under minst en vecka.

"De stora mängderna vulkanisk aska ledde till att flygtrafiken ställdes in i stora delar av Europa. På kvällen den 14 april stängdes luftrummet över Nordnorge och på morgonen den 15 april över resten av Norge, över stora delar av Storbritannien och över delar av Irland.^[13] I Sverige stoppades alla flygningar klockan 18.00 den 15 april, och klockan 20.00 samma dag stängdes luftrummet helt.^[2] Restriktionerna innebar att Luftfartsverket inte gav tillstånd för instrumentflygning.^[14] Den 16 april bredde askmolnet ut sig över Nordvästeuropa ner till Alperna, med undantag för Irland och de norra delarna av Sverige så att luftrummet och flygtrafiken stängts helt eller delvis i 13 av Europas 45 länder.

Från den 15 april till 18 april gick det väldigt få flyg till Nordvästeuropa. De resenärer som fick sina flyg inställda kunde inte erbjudas någon bestämd tid för ombokning och då flygen inte kunde omdirigeras eftersom det var stopp överallt valde en del resenärer att lösa in sina biljetter och försöka ta sig till sin destination på egen hand. Längre tåg-, buss- och färjelinjer gick med fulla avgångar, och många som ville boka dem kunde inte få plats. Bil- och bussuthyrningen ökade. Några researrangörer valde även de att ordna alternativ till flygtransporter, ett exempel var skandinaviska charterbolag som valde att bussa hem resenärer från Medelhavsområdet, delvis ända från Aten (3300 km från Stockholm). Reguljärresenärer blev ofta hänvisade till att själva ta sig hem, eller vänta i dagar. Det fanns även de som tog taxi tvärs över Europa^[15]

Den 19 april lyftes restriktionerna i stora delar av Sverige och det gjorde det möjligt att återuppta viss flygtrafik, det gick att flyga över askmolnet längre söderut i Europa och på så sätt genomföra flygningar från Medelhavsområdet.

Den 20 april kom man överens inom EU att införa ett mellanläge i hanteringen av flygrestriktioner i aska, ett läge där halterna av aska var så låga att man kunde tillåta flygningar under vissa förutsättningar, såsom täta inspektioner. De 22 april införde Sverige via transportstyrelsen detta system. ^[16]

Den 5 maj tvingades myndigheterna i Skottland och Nordirland att stänga sitt luftrum igen, på grund av askan."

2012 gjordes en minst sagt remarkabel expedition till vulkanen Eyjafjallajökull.

Vad händer på Island...?

Jag tycker att rapporteringen om vad som just nu händer på Island är väldigt dålig. Särskilt i kvällstidningarna som mest bara orkar skriva om tv-såpor och melodifestivaler numera. Morgontidningarna är bättre men jag saknar dagsfärska reportage och initierade intervjuer. Här har vi ett land med totalkraschad ekonomi på en armlängds avstånd som verkligen inte behövde ett vulkanutbrott just nu - och så får vi nästan ingenting veta. För att få info om att till exempel flygtrafiken är lamslagen måste vi gå till norska Verldens Gang. Varför?

DN rapporterar 21 mars:
Förra året fick de boende i närheten av glaciären Eyjafjallajökull på södra Island öva på hur en evakuering skulle gå till vid ett vulkanutbrott. I natt fick de användning av kunskaperna. ”Allt har gått mycket smidigt”, säger Björk Valdimarsdóttir till DN.se.
Utbrottet vid glaciären Eyjafjallajökull började vid midnatt natten till söndagen. Evakueringen sattes igång snabbt och redan inom några timmar hade över 500 personer lämnat sina hem.
– Det ligger många bondgårdar i närheten av glaciären, säger Björk Valdimarsdóttir vars syster är en av de evakuerade.
– Jag pratade med hennes son lite snabbt i natt. Allt har gått mycket smidigt tack vare att de övade förra sommaren. Men nu får de inte använda sina mobiltelefoner eftersom man inte vill att nätet blir för belastat.Björk Valdimarsdóttir bor i Reykjavik och även i närheten av huvudstaden, omkring 15 mil från utbrottet, kan man se ljusskenet från vulkanen.
– Det är många som vill åka dit och kolla så därför har de stängt av vägarna några mil från Reykjavik.Myndigheterna är rädda för att glaciären kommer att smälta av hettan och att floderna som följer då kommer att översvämma flera samhällen.
– Men nu verkar det som att utbrottet är vid sidan av glaciären och inte under den som man först trodde. Men det är fortfarande osäkert, säger Björk Valdimarsdóttir.
– De som bor i närheten är väldigt oroliga för sina djur. Askan kan förgifta marken och döda boskapen.Man tror att sprickan är mellan 500 meter och en kilometer lång och ligger i Fimmvörduhals, mellan Eyjafjallajökull och glaciären Myrdalsjökull. Området är relativt isfritt vilket innebär att risken för översvämningar är ganska låg för närvarande.
Vanligtvis föregås vulkanutbrotten av jordbävningar, men enligt Björk Valdimarsdóttir kom nattens utbrott som en stor överraskning.
– Det har varit jordbävningar för några veckor sedan men de hade avtagit. Det här utbrottet kom verkligen smygande, det beter sig ovanligt för att vara på Island.
Senast en vulkan fick ett utbrott i närheten av glaciären var 1823

AB 21 mars: Södra Island skadades i natt av ett vulkanutbrott.
Över 500 människor väntar nu på att få komma tillbaka till sina hem som de lämnat.
Utbrotten har forsatt under dagen.
– Läget är oförändrat. Det har inte börjat lugna ner sig än, säger Hrafnhildur Stefánsdóttir, pressansvarig på isländska kustbevakningen, vid 14-tiden.
De första utbrotten inträffade strax före midnatt i går kväll på södra Island. Befolkningen i närheten blev inte förvarnad på något sätt.
Vanligtvis brukar utbrotten föregås av ett jordskalv.
– Vi hade ingen varning alls. Det enda var att människor började se konstiga ljussken uppe i bergen. I dag har flygplan kört över området och fotat. Därför har vi kunnat bekräfta att det har skett tolv utbrott på ett kilometerstort område, säger Rognva Valdur, kommisarie vid vid Islands civilförsvarsmyndighet.
Närmar sig glaciärerna
På morgonen fortsatte utbrotten. De inträffade mitt emellan glaciärerna Eyjafjallajökull och Myrdalsjokull.
– I natt var utbrottet inte så stort, men nu på morgonen har det blivit allt större. Risken finns att det sprider sig närmare någon av glaciärerna. Då finns stor risk för översvämning, säger Hrafnhildur Stefánsdóttir, pressansvarig på isländska kustbevakningen.
På eftermiddagen hade utbrotten inte lugnat ner sig och de evakuerade invånarna tilläts inte komma tillbaka till sina hus, annat än för att mata djuren.
– Myndigheterna sitter i möten för att bestämma vad som blir nästa steg. Det finns fortfarande risk att situationen förvärras. Det kan gå väldigt snabbt, säger Hrafnhildur Stefánsdóttir.
Bilderna som den isländska kustbevakningen har tagit visar hur lavan rinner nedför berget.
– Det är tjock lava som rör sig långsamt, säger Hrafnhildur Stefánsdóttir.Väntar på experterDe flesta som har evakuerats bor i byn Fljotshlid. Flera av dem bor i försvarets tillfälliga evakueringscenter som har upprättats i skolor i närheten. Ett av centren är i skolan i Hvolsvollur, ungefär fyra mil därifrån. Andra bor hos vänner och familj.
Evakueringen hade avslutats tidigt på morgonen.Nu väntar civilförsvarsmyndigheten på forskare som kan göra en analys av situationen.
– Vi har stängt av alla vägar. Det har inte rapporterats in några skador. Utbrottet skedde där det inte bor några människor, säger Rognva Valdur, kommisarie vid det isländska civilförsvaret.Omkring 100 personer från civilförsvaret har under natten jobbat med evakueringen. Nu ser de till att vägarna hålls stängda tills experterna kunnat säkra området.– Översvämningarnas omfattning beror på hur stor del av glaciärerna som smälter och var det börjar smälta, säger Rognva Valdur.

Utbrottet var väntat får vi veta av Svenska Dagbladet.
Samma tidning rapporterar att det rör sig om ett litet utbrott, att det kan sluta i morgon men även hålla på i flera år. Artikeln hittar du här.
Och här skriver tidningen om en som inte tänker flytta i första taget.
Norska Verldens Gang har en betydligt bättre rapportering som du hittar här.
Talar man isländska kan man ju läsa isländska Visir.se som du hittar här.
DN kommer med den bästa informationen som du hittar här:

Vulkanutbrottet kan sätta igång annan vulkan
Vulkanutbrottet på Island kan sätta igång ett större, potentiellt farligare, utbrott i en närliggande vulkan. Det varnade geofysiker för på söndagen.Hittills tycks vulkanutbrottet i närheten av glaciären Eyjafjallajökull inte ha ställt till med någon stor skada. Sprickan, som är cirka en kilometer lång, är belägen i Fimmvörduhals där det är relativt isfritt. Myndigheternas farhågor om översvämningar på grund av smält glaciäris tycks därför inte besannas.Men utbrottet kan få andra konsekvenser. I närheten av Eyjafjallajökull ligger vulkanen Katla – den vulkan som forskare trott skulle få nästa stora utbrott.
– Den här händelsen föregås av en lång period med jordbävningar. Vulkanen har både stigit och svällt sedan början av året. Ett möjligt scenario vi tittar på nu är att det här lilla utbrottet kan leda till ett större, säger Pall Einarsson, geolog vid Islands universitet, till nyhetsbyrån AP.
Einarsson säger till den isländska tv-stationen Ruv att vulkanen i Eyjafjallajökull och Katla är starkt sammankopplade och att alla tidigare utbrott i Eyjafjallajökull har kunnat kopplas till Katla. Katla ligger under glaciären Myrdalsjökull och hade sitt senaste utbrott 1918.Det senaste riktigt stora vulkanutbrottet på Island ägde rum 1996 i Vatnajökull – Europas största sammanhängande glaciär. Utbrottet fick stora ismassor att smälta och de översvämningarna som följde förstörde vägar och broar.
Vulkanutbrott vart femte år
Den isländska berggrunden är en av de mest vulkaniska på hela jorden. Landet upplever ett utbrott ungefär vart femte år. Sedan Island koloniserades på 800-talet har 150 utbrott ägt rum. Den mest berömda vulkanen, Hekla, har haft 19 utbrott sedan 1104. De två senaste vulkanutbrotten i trakten av glaciären Eyjafallajoekull, där natten utbrott skedde, var 1821 och 1823.
Källa: Nordens vulkanologiska institut

Jag var för några år sedan på 3-4 dagars vildmarkstur på Island. Det var förstås en väldigt annorlunda och häftig upplevelse i, som vi sa, monsterbil som körde oss genom vattendrag och forsar och så nära man kan komma närmast klättrade upp- och nedför de nästan lodräta bergväg(g)arna. På bilden har vi matpaus med öl och macka på vulkanen Hekla eller "dra åt Heklefjäll" som min farmor sa.
Det var kallt som tusan. Mannen med uppkavlade skjortärmar som skymtar i bild är den körande vildmarksguiden. Han frös aldrig, trodde som alla islänningar fullt och fast på troll och andra övernaturliga väsen och kunde alla de isländska sagorna utantill. En riktig viking med andra ord.

Hekla [hε´kla, isländskt uttal hε´hkla], vulkan på södra Island, 110 km öster om Reykjavík; 1 491 m ö.h. Hekla har haft ett tjugotal utbrott sedan Island koloniserades på 800-talet. Asklager från några av Heklas stora utbrott är utbredda över större delen av Island och återfinns även i Skandinavien.

Hekla får ett utbrott i februari 2000. Lägg märke till rökringen.
Island ligger i skarven mellan den nordamerikanska och den euroasiatiska kontinentalplattan, och de rör sig från varandra. I hålen som då uppstår väller magma från jordens innandöme ut i vulkanutbrott.Anledningen till att utbrotten ofta sker på samma ställen, i vulkaner, är att det blir en svag kanal där magma tidigare kommit upp till jordskorpan. Magman fortsätter sen att komma ut där jordskorpan är som svagast. Men vulkanen som nu haft utbrott är väldigt stor, och det går inte att förutse exakt var på det berget ett utbrott sker.Vulkanutbrott kan pågå i allt från några dagar till flera år. När det slutar pysa ut lava är det för att trycket i jordskorpan är i balans igen.Det senaste vulkanutbrottet i trakten av glaciären Eyjafjallajökull var år 1823.

Källor: Reynir Bödvarsson vid Seismologiska institutionen på Uppsala universitet och TT

Fakta om Island

Island,
stat i Nordatlanten. Island består av en ung lavaplatå med inte mindre än 200–300 vulkaner, varav ett 30-tal är aktiva.
Ön domineras av ett platå- och fjordlandskap med en medelhöjd av 500 m ö.h. En dryg tiondel av ytan täcks av is i form av glaciärer; Vatnajökull är världens största glaciär utanför de arktiska områdena. Island har gott om älvar, vattenfall och sjöar, och över hela ön förekommer områden med heta källor och svavelkällor. Dessa används för uppvärmning av bl.a. drivhus, badanläggningar och bostadshus. Öns läge på sydsidan av polcirkeln medför ett tempererat klimat.
Somrarna är svala med en medeltemperatur för juli på omkring 11 °C. Vintrarna är milda och regniga med en medeltemperatur för januari på omkring 0 °C. Numera finns bara rester kvar av forntidens skogar av fjällbjörk.
I övrigt är landskapet trädlöst med gräsmarker, fjällhedar och myrar. Stora områden i inlandet täcks av sten och grus.

Befolkning
Island är mycket glesbefolkat, och befolkningen är koncentrerad längs kusterna. Drygt 90 % av islänningarna hör till statskyrkan; säreget för landet är spiritismens folkliga förankring. Den isländska arbetslösheten är vanligtvis låg, och många islänningar har extraarbeten. Män arbetar i genomsnitt 56 timmar i veckan och kvinnor drygt 38 timmar.
Island

Näringsliv
Fiske och fiskprodukter är grundvalen för Islands ekonomi, och under normala år svarar fiskenäringen för ca 75 % av landets exportintäkter. Den isländska ekonomin är därför mycket känslig för förändringar av fångsternas storlek och världsmarknadspriserna på fisk. Vid sidan av fiskindustrin har aluminiumproduktionen blivit allt viktigare. Landet har tack vare den stora tillgången på billig energi alltmer utvecklats till Europas aluminiumcentrum. Bland andra expansiva branscher märks datateknologi och genteknik. Även tjänste- och servicesektorn har vuxit starkt under 2000-talet. Rrädslan för att mista kontrollen över fisket i egna vatten har gjort att landet valt att stå utanför EU. Som en följd av finnanskrisen 2008, som drabbade Island hårt, har landet dock alltmer närmat sig EU.
Endast ca 1 % av ytan är uppodlad, men en stor andel används som betesmarker, i första hand för fåruppfödning men även uppfödning av islandshästar och kor.

Historia

I sagalitteraturen nämns att iriska eremiter, papar, ska ha bott på Island före nordborna, men detta har inte kunnat beläggas arkeologiskt.

Under perioden 870–930, "landnamstiden", befolkades Island av norska stormän; de äldsta daterade gravarna är från ca 900.

Vissa stormän begav sig till Island för att undfly den framväxande norska kungamakten. Bönderna bosatte sig på enskilda gårdar, inte i byar. Omkring 930 blev alltinget, som årligen sammanträdde vid Thingvellir, Islands samlande politiska organ. Landet dominerades av de ca 40 godarna, innehavare av ärftliga ämbeten, godord.

Kristendomen antogs omkring 1000, och lagen Grágás nedtecknades 1117–18.

Eftersom klimatet inte lämpade sig för jordbruk, annat än i begränsad utsträckning, kom Island att präglas av boskapsskötsel och fiske. Exporten utgjordes främst av vadmal. Politiskt kännetecknades Island länge av fejder mellan stormannasläkter. En av de mäktigaste var sturlungaätten, som dominerade ön ca 1220–62. Samtidigt växte det norska inflytandet. Island blev alltmer beroende av handeln med Bergen.

År 1152 inordnades kyrkan under ärkebiskopen i Nidaros, och 1262 underkastade sig alltinget Norges kung. Kungen erhöll skatt av islänningarna och representerades av en hirdstyrare, men i övrigt var förändringarna små.

År 1380 följde Island med Norge i union med Danmark.I mitten av 1300-talet blev torkad fisk Islands viktigaste exportvara.

På 1400-talet ("den engelska tiden") var det engelska handelsinflytandet stort, medan förbindelserna med Norge blev mindre viktiga. När kungamakten stärktes på 1500-talet knöts Island hårdare till Danmark och påtvingades 1541–50 reformationen med våld.

Handeln på Island blev 1602 ett danskt monopol. Den danska kungen representerades av en hövitsman och en fogde, men isländska bevarades som kyrko- och kulturspråk.

Ön kom att domineras av storjordägare, som också var kungliga ämbetsmän, medan 95 % av bönderna var arrendatorer. Genom administrativa förändringar koncentrerades bebyggelsen i Reykjavík, som blev stad 1786.

På 1800-talet uppkom en isländsk nationalism, vilket mot slutet av seklet ledde till kamp för självständighet. Samtidigt ökade folkmängden kraftigt (från 50 000 år 1820 till 78 000 år 1900) och fiskenäringen blomstrade.

Alltinget fick lagstiftande makt 1904, och allmän rösträtt för män och kvinnor infördes 1915.År 1918 blev Island ett självständigt kungarike i personalunion med Danmark. Banden till Danmark bröts fullständigt under andra världskriget, då Danmark ockuperades av Tyskland medan Island besattes av brittiska och senare amerikanska trupper.

År 1944 utropades Island till republik. Island blev en viktig knutpunkt i de allierades trafik över Atlanten, och näringslivet utvecklades kraftigt, inte minst till följd av fiskeexporten till Storbritannien. Under efterkrigstiden vidareutvecklades banden till USA och Storbritannien, både ekonomiskt och politiskt.

Island blev NATO-medlem 1949.

Urbaniseringen har förvandlat det traditionella bonde- och fiskarsamhället fullständigt; i dag bor hälften av öns befolkning i Stor-Reykjavík. Levnadsstandarden är en av de högsta i världen, men Island har inte saknat problem. Islandssillens utfiskning 1966–68 ledde till kris för många fiskehamnar, och Islands successiva utvidgning av fiskegränsen mellan 1952 och 1976 till 200 sjömil har lett till sammanstötningar med brittiska fartyg (de s.k. torskkrigen). Inrikespolitiskt har Island dominerats av det borgerliga Självständighetspartiet, medan socialdemokraterna har varit betydligt svagare än i de andra nordiska länderna.

Presidenter
1944–52 Sveinn Björnsson
1952–68 Ásgeir Ásgeirsson
1968–80 Kristján Eldjárn
1980–96 Vigdís Finnbogadóttir
1996– Ólafur Ragnar Grímsson

Landsfakta
Nationalitetsbeteckning: IS
Yta: 103 000 km2
Folkmängd: 304 400 invånare
Medellivslängd: 81 år
Huvudstad: Reykjavík
Folkrikaste stad: Reykjavík (117 900 invånare)
Viktigaste språk: isländska
Statsskick: republik
Statsöverhuvud: Ólafur Ragnar Grímsson (president)
BNP per capita: 63 875 US dollar
Valuta: isländsk krona (ISK), 1 isländsk krona=100 aurar
Landsnummer (telefoni): 354
Tidsskillnad jämfört med Sverige: -1
Nationaldag: 17 juni (självständighetsdagen, 1944)
Högsta berg: Hvannadalshnúkur (2 119 m ö.h.)

Källa: Nationalencyklopedin