Fakta om Island

Island,
stat i Nordatlanten. Island består av en ung lavaplatå med inte mindre än 200–300 vulkaner, varav ett 30-tal är aktiva.
Ön domineras av ett platå- och fjordlandskap med en medelhöjd av 500 m ö.h. En dryg tiondel av ytan täcks av is i form av glaciärer; Vatnajökull är världens största glaciär utanför de arktiska områdena. Island har gott om älvar, vattenfall och sjöar, och över hela ön förekommer områden med heta källor och svavelkällor. Dessa används för uppvärmning av bl.a. drivhus, badanläggningar och bostadshus. Öns läge på sydsidan av polcirkeln medför ett tempererat klimat.
Somrarna är svala med en medeltemperatur för juli på omkring 11 °C. Vintrarna är milda och regniga med en medeltemperatur för januari på omkring 0 °C. Numera finns bara rester kvar av forntidens skogar av fjällbjörk.
I övrigt är landskapet trädlöst med gräsmarker, fjällhedar och myrar. Stora områden i inlandet täcks av sten och grus.

Befolkning
Island är mycket glesbefolkat, och befolkningen är koncentrerad längs kusterna. Drygt 90 % av islänningarna hör till statskyrkan; säreget för landet är spiritismens folkliga förankring. Den isländska arbetslösheten är vanligtvis låg, och många islänningar har extraarbeten. Män arbetar i genomsnitt 56 timmar i veckan och kvinnor drygt 38 timmar.
Island

Näringsliv
Fiske och fiskprodukter är grundvalen för Islands ekonomi, och under normala år svarar fiskenäringen för ca 75 % av landets exportintäkter. Den isländska ekonomin är därför mycket känslig för förändringar av fångsternas storlek och världsmarknadspriserna på fisk. Vid sidan av fiskindustrin har aluminiumproduktionen blivit allt viktigare. Landet har tack vare den stora tillgången på billig energi alltmer utvecklats till Europas aluminiumcentrum. Bland andra expansiva branscher märks datateknologi och genteknik. Även tjänste- och servicesektorn har vuxit starkt under 2000-talet. Rrädslan för att mista kontrollen över fisket i egna vatten har gjort att landet valt att stå utanför EU. Som en följd av finnanskrisen 2008, som drabbade Island hårt, har landet dock alltmer närmat sig EU.
Endast ca 1 % av ytan är uppodlad, men en stor andel används som betesmarker, i första hand för fåruppfödning men även uppfödning av islandshästar och kor.

Historia

I sagalitteraturen nämns att iriska eremiter, papar, ska ha bott på Island före nordborna, men detta har inte kunnat beläggas arkeologiskt.

Under perioden 870–930, "landnamstiden", befolkades Island av norska stormän; de äldsta daterade gravarna är från ca 900.

Vissa stormän begav sig till Island för att undfly den framväxande norska kungamakten. Bönderna bosatte sig på enskilda gårdar, inte i byar. Omkring 930 blev alltinget, som årligen sammanträdde vid Thingvellir, Islands samlande politiska organ. Landet dominerades av de ca 40 godarna, innehavare av ärftliga ämbeten, godord.

Kristendomen antogs omkring 1000, och lagen Grágás nedtecknades 1117–18.

Eftersom klimatet inte lämpade sig för jordbruk, annat än i begränsad utsträckning, kom Island att präglas av boskapsskötsel och fiske. Exporten utgjordes främst av vadmal. Politiskt kännetecknades Island länge av fejder mellan stormannasläkter. En av de mäktigaste var sturlungaätten, som dominerade ön ca 1220–62. Samtidigt växte det norska inflytandet. Island blev alltmer beroende av handeln med Bergen.

År 1152 inordnades kyrkan under ärkebiskopen i Nidaros, och 1262 underkastade sig alltinget Norges kung. Kungen erhöll skatt av islänningarna och representerades av en hirdstyrare, men i övrigt var förändringarna små.

År 1380 följde Island med Norge i union med Danmark.I mitten av 1300-talet blev torkad fisk Islands viktigaste exportvara.

På 1400-talet ("den engelska tiden") var det engelska handelsinflytandet stort, medan förbindelserna med Norge blev mindre viktiga. När kungamakten stärktes på 1500-talet knöts Island hårdare till Danmark och påtvingades 1541–50 reformationen med våld.

Handeln på Island blev 1602 ett danskt monopol. Den danska kungen representerades av en hövitsman och en fogde, men isländska bevarades som kyrko- och kulturspråk.

Ön kom att domineras av storjordägare, som också var kungliga ämbetsmän, medan 95 % av bönderna var arrendatorer. Genom administrativa förändringar koncentrerades bebyggelsen i Reykjavík, som blev stad 1786.

På 1800-talet uppkom en isländsk nationalism, vilket mot slutet av seklet ledde till kamp för självständighet. Samtidigt ökade folkmängden kraftigt (från 50 000 år 1820 till 78 000 år 1900) och fiskenäringen blomstrade.

Alltinget fick lagstiftande makt 1904, och allmän rösträtt för män och kvinnor infördes 1915.År 1918 blev Island ett självständigt kungarike i personalunion med Danmark. Banden till Danmark bröts fullständigt under andra världskriget, då Danmark ockuperades av Tyskland medan Island besattes av brittiska och senare amerikanska trupper.

År 1944 utropades Island till republik. Island blev en viktig knutpunkt i de allierades trafik över Atlanten, och näringslivet utvecklades kraftigt, inte minst till följd av fiskeexporten till Storbritannien. Under efterkrigstiden vidareutvecklades banden till USA och Storbritannien, både ekonomiskt och politiskt.

Island blev NATO-medlem 1949.

Urbaniseringen har förvandlat det traditionella bonde- och fiskarsamhället fullständigt; i dag bor hälften av öns befolkning i Stor-Reykjavík. Levnadsstandarden är en av de högsta i världen, men Island har inte saknat problem. Islandssillens utfiskning 1966–68 ledde till kris för många fiskehamnar, och Islands successiva utvidgning av fiskegränsen mellan 1952 och 1976 till 200 sjömil har lett till sammanstötningar med brittiska fartyg (de s.k. torskkrigen). Inrikespolitiskt har Island dominerats av det borgerliga Självständighetspartiet, medan socialdemokraterna har varit betydligt svagare än i de andra nordiska länderna.

Presidenter
1944–52 Sveinn Björnsson
1952–68 Ásgeir Ásgeirsson
1968–80 Kristján Eldjárn
1980–96 Vigdís Finnbogadóttir
1996– Ólafur Ragnar Grímsson

Landsfakta
Nationalitetsbeteckning: IS
Yta: 103 000 km2
Folkmängd: 304 400 invånare
Medellivslängd: 81 år
Huvudstad: Reykjavík
Folkrikaste stad: Reykjavík (117 900 invånare)
Viktigaste språk: isländska
Statsskick: republik
Statsöverhuvud: Ólafur Ragnar Grímsson (president)
BNP per capita: 63 875 US dollar
Valuta: isländsk krona (ISK), 1 isländsk krona=100 aurar
Landsnummer (telefoni): 354
Tidsskillnad jämfört med Sverige: -1
Nationaldag: 17 juni (självständighetsdagen, 1944)
Högsta berg: Hvannadalshnúkur (2 119 m ö.h.)

Källa: Nationalencyklopedin