måndag 22 mars 2010

Vad händer på Island...?

Jag tycker att rapporteringen om vad som just nu händer på Island är väldigt dålig. Särskilt i kvällstidningarna som mest bara orkar skriva om tv-såpor och melodifestivaler numera. Morgontidningarna är bättre men jag saknar dagsfärska reportage och initierade intervjuer. Här har vi ett land med totalkraschad ekonomi på en armlängds avstånd som verkligen inte behövde ett vulkanutbrott just nu - och så får vi nästan ingenting veta. För att få info om att till exempel flygtrafiken är lamslagen måste vi gå till norska Verldens Gang. Varför?

DN rapporterar 21 mars:
Förra året fick de boende i närheten av glaciären Eyjafjallajökull på södra Island öva på hur en evakuering skulle gå till vid ett vulkanutbrott. I natt fick de användning av kunskaperna. ”Allt har gått mycket smidigt”, säger Björk Valdimarsdóttir till DN.se.
Utbrottet vid glaciären Eyjafjallajökull började vid midnatt natten till söndagen. Evakueringen sattes igång snabbt och redan inom några timmar hade över 500 personer lämnat sina hem.
– Det ligger många bondgårdar i närheten av glaciären, säger Björk Valdimarsdóttir vars syster är en av de evakuerade.
– Jag pratade med hennes son lite snabbt i natt. Allt har gått mycket smidigt tack vare att de övade förra sommaren. Men nu får de inte använda sina mobiltelefoner eftersom man inte vill att nätet blir för belastat.Björk Valdimarsdóttir bor i Reykjavik och även i närheten av huvudstaden, omkring 15 mil från utbrottet, kan man se ljusskenet från vulkanen.
– Det är många som vill åka dit och kolla så därför har de stängt av vägarna några mil från Reykjavik.Myndigheterna är rädda för att glaciären kommer att smälta av hettan och att floderna som följer då kommer att översvämma flera samhällen.
– Men nu verkar det som att utbrottet är vid sidan av glaciären och inte under den som man först trodde. Men det är fortfarande osäkert, säger Björk Valdimarsdóttir.
– De som bor i närheten är väldigt oroliga för sina djur. Askan kan förgifta marken och döda boskapen.Man tror att sprickan är mellan 500 meter och en kilometer lång och ligger i Fimmvörduhals, mellan Eyjafjallajökull och glaciären Myrdalsjökull. Området är relativt isfritt vilket innebär att risken för översvämningar är ganska låg för närvarande.
Vanligtvis föregås vulkanutbrotten av jordbävningar, men enligt Björk Valdimarsdóttir kom nattens utbrott som en stor överraskning.
– Det har varit jordbävningar för några veckor sedan men de hade avtagit. Det här utbrottet kom verkligen smygande, det beter sig ovanligt för att vara på Island.
Senast en vulkan fick ett utbrott i närheten av glaciären var 1823

AB 21 mars: Södra Island skadades i natt av ett vulkanutbrott.
Över 500 människor väntar nu på att få komma tillbaka till sina hem som de lämnat.
Utbrotten har forsatt under dagen.
– Läget är oförändrat. Det har inte börjat lugna ner sig än, säger Hrafnhildur Stefánsdóttir, pressansvarig på isländska kustbevakningen, vid 14-tiden.
De första utbrotten inträffade strax före midnatt i går kväll på södra Island. Befolkningen i närheten blev inte förvarnad på något sätt.
Vanligtvis brukar utbrotten föregås av ett jordskalv.
– Vi hade ingen varning alls. Det enda var att människor började se konstiga ljussken uppe i bergen. I dag har flygplan kört över området och fotat. Därför har vi kunnat bekräfta att det har skett tolv utbrott på ett kilometerstort område, säger Rognva Valdur, kommisarie vid vid Islands civilförsvarsmyndighet.
Närmar sig glaciärerna
På morgonen fortsatte utbrotten. De inträffade mitt emellan glaciärerna Eyjafjallajökull och Myrdalsjokull.
– I natt var utbrottet inte så stort, men nu på morgonen har det blivit allt större. Risken finns att det sprider sig närmare någon av glaciärerna. Då finns stor risk för översvämning, säger Hrafnhildur Stefánsdóttir, pressansvarig på isländska kustbevakningen.
På eftermiddagen hade utbrotten inte lugnat ner sig och de evakuerade invånarna tilläts inte komma tillbaka till sina hus, annat än för att mata djuren.
– Myndigheterna sitter i möten för att bestämma vad som blir nästa steg. Det finns fortfarande risk att situationen förvärras. Det kan gå väldigt snabbt, säger Hrafnhildur Stefánsdóttir.
Bilderna som den isländska kustbevakningen har tagit visar hur lavan rinner nedför berget.
– Det är tjock lava som rör sig långsamt, säger Hrafnhildur Stefánsdóttir.Väntar på experterDe flesta som har evakuerats bor i byn Fljotshlid. Flera av dem bor i försvarets tillfälliga evakueringscenter som har upprättats i skolor i närheten. Ett av centren är i skolan i Hvolsvollur, ungefär fyra mil därifrån. Andra bor hos vänner och familj.
Evakueringen hade avslutats tidigt på morgonen.Nu väntar civilförsvarsmyndigheten på forskare som kan göra en analys av situationen.
– Vi har stängt av alla vägar. Det har inte rapporterats in några skador. Utbrottet skedde där det inte bor några människor, säger Rognva Valdur, kommisarie vid det isländska civilförsvaret.Omkring 100 personer från civilförsvaret har under natten jobbat med evakueringen. Nu ser de till att vägarna hålls stängda tills experterna kunnat säkra området.– Översvämningarnas omfattning beror på hur stor del av glaciärerna som smälter och var det börjar smälta, säger Rognva Valdur.

Utbrottet var väntat får vi veta av Svenska Dagbladet.
Samma tidning rapporterar att det rör sig om ett litet utbrott, att det kan sluta i morgon men även hålla på i flera år. Artikeln hittar du här.
Och här skriver tidningen om en som inte tänker flytta i första taget.
Norska Verldens Gang har en betydligt bättre rapportering som du hittar här.
Talar man isländska kan man ju läsa isländska Visir.se som du hittar här.
DN kommer med den bästa informationen som du hittar här:

Vulkanutbrottet kan sätta igång annan vulkan
Vulkanutbrottet på Island kan sätta igång ett större, potentiellt farligare, utbrott i en närliggande vulkan. Det varnade geofysiker för på söndagen.Hittills tycks vulkanutbrottet i närheten av glaciären Eyjafjallajökull inte ha ställt till med någon stor skada. Sprickan, som är cirka en kilometer lång, är belägen i Fimmvörduhals där det är relativt isfritt. Myndigheternas farhågor om översvämningar på grund av smält glaciäris tycks därför inte besannas.Men utbrottet kan få andra konsekvenser. I närheten av Eyjafjallajökull ligger vulkanen Katla – den vulkan som forskare trott skulle få nästa stora utbrott.
– Den här händelsen föregås av en lång period med jordbävningar. Vulkanen har både stigit och svällt sedan början av året. Ett möjligt scenario vi tittar på nu är att det här lilla utbrottet kan leda till ett större, säger Pall Einarsson, geolog vid Islands universitet, till nyhetsbyrån AP.
Einarsson säger till den isländska tv-stationen Ruv att vulkanen i Eyjafjallajökull och Katla är starkt sammankopplade och att alla tidigare utbrott i Eyjafjallajökull har kunnat kopplas till Katla. Katla ligger under glaciären Myrdalsjökull och hade sitt senaste utbrott 1918.Det senaste riktigt stora vulkanutbrottet på Island ägde rum 1996 i Vatnajökull – Europas största sammanhängande glaciär. Utbrottet fick stora ismassor att smälta och de översvämningarna som följde förstörde vägar och broar.
Vulkanutbrott vart femte år
Den isländska berggrunden är en av de mest vulkaniska på hela jorden. Landet upplever ett utbrott ungefär vart femte år. Sedan Island koloniserades på 800-talet har 150 utbrott ägt rum. Den mest berömda vulkanen, Hekla, har haft 19 utbrott sedan 1104. De två senaste vulkanutbrotten i trakten av glaciären Eyjafallajoekull, där natten utbrott skedde, var 1821 och 1823.
Källa: Nordens vulkanologiska institut

Jag var för några år sedan på 3-4 dagars vildmarkstur på Island. Det var förstås en väldigt annorlunda och häftig upplevelse i, som vi sa, monsterbil som körde oss genom vattendrag och forsar och så nära man kan komma närmast klättrade upp- och nedför de nästan lodräta bergväg(g)arna. På bilden har vi matpaus med öl och macka på vulkanen Hekla eller "dra åt Heklefjäll" som min farmor sa.
Det var kallt som tusan. Mannen med uppkavlade skjortärmar som skymtar i bild är den körande vildmarksguiden. Han frös aldrig, trodde som alla islänningar fullt och fast på troll och andra övernaturliga väsen och kunde alla de isländska sagorna utantill. En riktig viking med andra ord.
Hekla [hε´kla, isländskt uttal hε´hkla], vulkan på södra Island, 110 km öster om Reykjavík; 1 491 m ö.h. Hekla har haft ett tjugotal utbrott sedan Island koloniserades på 800-talet. Asklager från några av Heklas stora utbrott är utbredda över större delen av Island och återfinns även i Skandinavien.
Hekla får ett utbrott i februari 2000. Lägg märke till rökringen.
Island ligger i skarven mellan den nordamerikanska och den euroasiatiska kontinentalplattan, och de rör sig från varandra. I hålen som då uppstår väller magma från jordens innandöme ut i vulkanutbrott.Anledningen till att utbrotten ofta sker på samma ställen, i vulkaner, är att det blir en svag kanal där magma tidigare kommit upp till jordskorpan. Magman fortsätter sen att komma ut där jordskorpan är som svagast. Men vulkanen som nu haft utbrott är väldigt stor, och det går inte att förutse exakt var på det berget ett utbrott sker.Vulkanutbrott kan pågå i allt från några dagar till flera år. När det slutar pysa ut lava är det för att trycket i jordskorpan är i balans igen.Det senaste vulkanutbrottet i trakten av glaciären Eyjafjallajökull var år 1823.
Källor: Reynir Bödvarsson vid Seismologiska institutionen på Uppsala universitet och TT

söndag 21 mars 2010

Fakta om Island

Island,
stat i Nordatlanten. Island består av en ung lavaplatå med inte mindre än 200–300 vulkaner, varav ett 30-tal är aktiva.
Ön domineras av ett platå- och fjordlandskap med en medelhöjd av 500 m ö.h. En dryg tiondel av ytan täcks av is i form av glaciärer; Vatnajökull är världens största glaciär utanför de arktiska områdena. Island har gott om älvar, vattenfall och sjöar, och över hela ön förekommer områden med heta källor och svavelkällor. Dessa används för uppvärmning av bl.a. drivhus, badanläggningar och bostadshus. Öns läge på sydsidan av polcirkeln medför ett tempererat klimat.
Somrarna är svala med en medeltemperatur för juli på omkring 11 °C. Vintrarna är milda och regniga med en medeltemperatur för januari på omkring 0 °C. Numera finns bara rester kvar av forntidens skogar av fjällbjörk.
I övrigt är landskapet trädlöst med gräsmarker, fjällhedar och myrar. Stora områden i inlandet täcks av sten och grus.

Befolkning
Island är mycket glesbefolkat, och befolkningen är koncentrerad längs kusterna. Drygt 90 % av islänningarna hör till statskyrkan; säreget för landet är spiritismens folkliga förankring. Den isländska arbetslösheten är vanligtvis låg, och många islänningar har extraarbeten. Män arbetar i genomsnitt 56 timmar i veckan och kvinnor drygt 38 timmar.

Island


Näringsliv
Fiske och fiskprodukter är grundvalen för Islands ekonomi, och under normala år svarar fiskenäringen för ca 75 % av landets exportintäkter. Den isländska ekonomin är därför mycket känslig för förändringar av fångsternas storlek och världsmarknadspriserna på fisk. Vid sidan av fiskindustrin har aluminiumproduktionen blivit allt viktigare. Landet har tack vare den stora tillgången på billig energi alltmer utvecklats till Europas aluminiumcentrum. Bland andra expansiva branscher märks datateknologi och genteknik. Även tjänste- och servicesektorn har vuxit starkt under 2000-talet. Rrädslan för att mista kontrollen över fisket i egna vatten har gjort att landet valt att stå utanför EU. Som en följd av finnanskrisen 2008, som drabbade Island hårt, har landet dock alltmer närmat sig EU.
Endast ca 1 % av ytan är uppodlad, men en stor andel används som betesmarker, i första hand för fåruppfödning men även uppfödning av islandshästar och kor.


Historia
I sagalitteraturen nämns att iriska eremiter, papar, ska ha bott på Island före nordborna, men detta har inte kunnat beläggas arkeologiskt.
Under perioden 870–930, "landnamstiden", befolkades Island av norska stormän; de äldsta daterade gravarna är från ca 900.
Vissa stormän begav sig till Island för att undfly den framväxande norska kungamakten. Bönderna bosatte sig på enskilda gårdar, inte i byar. Omkring 930 blev alltinget, som årligen sammanträdde vid Thingvellir, Islands samlande politiska organ. Landet dominerades av de ca 40 godarna, innehavare av ärftliga ämbeten, godord.
Kristendomen antogs omkring 1000, och lagen Grágás nedtecknades 1117–18.
Eftersom klimatet inte lämpade sig för jordbruk, annat än i begränsad utsträckning, kom Island att präglas av boskapsskötsel och fiske. Exporten utgjordes främst av vadmal. Politiskt kännetecknades Island länge av fejder mellan stormannasläkter. En av de mäktigaste var sturlungaätten, som dominerade ön ca 1220–62. Samtidigt växte det norska inflytandet. Island blev alltmer beroende av handeln med Bergen.
År 1152 inordnades kyrkan under ärkebiskopen i Nidaros, och 1262 underkastade sig alltinget Norges kung. Kungen erhöll skatt av islänningarna och representerades av en hirdstyrare, men i övrigt var förändringarna små.
År 1380 följde Island med Norge i union med Danmark.I mitten av 1300-talet blev torkad fisk Islands viktigaste exportvara.
På 1400-talet ("den engelska tiden") var det engelska handelsinflytandet stort, medan förbindelserna med Norge blev mindre viktiga. När kungamakten stärktes på 1500-talet knöts Island hårdare till Danmark och påtvingades 1541–50 reformationen med våld.
Handeln på Island blev 1602 ett danskt monopol. Den danska kungen representerades av en hövitsman och en fogde, men isländska bevarades som kyrko- och kulturspråk.
Ön kom att domineras av storjordägare, som också var kungliga ämbetsmän, medan 95 % av bönderna var arrendatorer. Genom administrativa förändringar koncentrerades bebyggelsen i Reykjavík, som blev stad 1786.
På 1800-talet uppkom en isländsk nationalism, vilket mot slutet av seklet ledde till kamp för självständighet. Samtidigt ökade folkmängden kraftigt (från 50 000 år 1820 till 78 000 år 1900) och fiskenäringen blomstrade.
Alltinget fick lagstiftande makt 1904, och allmän rösträtt för män och kvinnor infördes 1915.År 1918 blev Island ett självständigt kungarike i personalunion med Danmark. Banden till Danmark bröts fullständigt under andra världskriget, då Danmark ockuperades av Tyskland medan Island besattes av brittiska och senare amerikanska trupper.
År 1944 utropades Island till republik. Island blev en viktig knutpunkt i de allierades trafik över Atlanten, och näringslivet utvecklades kraftigt, inte minst till följd av fiskeexporten till Storbritannien. Under efterkrigstiden vidareutvecklades banden till USA och Storbritannien, både ekonomiskt och politiskt.
Island blev NATO-medlem 1949.
Urbaniseringen har förvandlat det traditionella bonde- och fiskarsamhället fullständigt; i dag bor hälften av öns befolkning i Stor-Reykjavík. Levnadsstandarden är en av de högsta i världen, men Island har inte saknat problem. Islandssillens utfiskning 1966–68 ledde till kris för många fiskehamnar, och Islands successiva utvidgning av fiskegränsen mellan 1952 och 1976 till 200 sjömil har lett till sammanstötningar med brittiska fartyg (de s.k. torskkrigen). Inrikespolitiskt har Island dominerats av det borgerliga Självständighetspartiet, medan socialdemokraterna har varit betydligt svagare än i de andra nordiska länderna.

Presidenter
1944–52 Sveinn Björnsson
1952–68 Ásgeir Ásgeirsson
1968–80 Kristján Eldjárn
1980–96 Vigdís Finnbogadóttir
1996– Ólafur Ragnar Grímsson

Landsfakta
Nationalitetsbeteckning: IS
Yta: 103 000 km2
Folkmängd: 304 400 invånare
Medellivslängd: 81 år
Huvudstad: Reykjavík
Folkrikaste stad: Reykjavík (117 900 invånare)
Viktigaste språk: isländska
Statsskick: republik
Statsöverhuvud: Ólafur Ragnar Grímsson (president)
BNP per capita: 63 875 US dollar
Valuta: isländsk krona (ISK), 1 isländsk krona=100 aurar
Landsnummer (telefoni): 354
Tidsskillnad jämfört med Sverige: -1
Nationaldag: 17 juni (självständighetsdagen, 1944)
Högsta berg: Hvannadalshnúkur (2 119 m ö.h.)
Källa: Nationalencyklopedin