Femmiljonersstaden Kiev mitt i det forna Tsarrysslands bördiga
kornbod ligger grön och vacker vid floden Djnepr i norra Ukraina. De många
kyrkornas guldkupoler närmast bländar den som flyger in i dagsljus och får
landa på flygplatsen mitt i stan. Hit kom Rurik från Svitjod år 862 för att bli
storfurste och grunda landet Rus.
Den 105 meter höga grå stålstatyn Mother
Motherland är lika påtaglig vid inflygningen till Kiev som Frihetsgudinnan är i
New York. Hon vänder sig mot ärkefienden Tyskland där hon står bland de
groteska krigsmonumenten i friluftsmuseet över ”The Great Patriotic War”.
 |
| Lavra |
Svenska storfurstar
Här skapade Rurik från Stockholmstrakten –
Svitjod - Kievriket som kom att bli Rysslands vagga. I flera hundra år satt
hans ättlingar på tronen. En av dem var Vladimir den Store (956-1015) som fick
hjälp av de svenske bortom havet att inta Kiev. Så småningom tog han även
Novgorod och bildade Gårdarike uppkallat efter sättet att bygga hus
sammanbundna med staket och köksträdgårdar. Svenskarna kallades ruser – av
Roslagen - vilket först gav namnet Rus och sedan Ryssland.
Kyrkor, kyrkor, kyrkor
Vladimir söp och syndade men gifte sig med
en bysantinsk prinsessa och lät döpa sig. Så småningom blev han helgonförklarad
efter att ha kristnat sitt Ryssland. I dag får han nöja sig med att stå staty i
Kievs botaniska trädgård med utsikt över hamnen och McDonald’s.
Vladimirs son, Jaroslav den Vise
(978-1054), öppnade landet för grekiska präster, arkitekter, konstnärer och
hantverkare som byggde hundratalas kyrkor i Kiev. Sedan Sovjetunionen föll
1991, har kyrkobyggandet tagit ny fart. Den blå Three Saints Church med
guldkupoler och vackra väggmålningar är ett exempel på det.
Svenska Ingegerd
Jaroslav lät bygga en elva meter hög och flera kilometer lång jordvall kring staden. Tre portar ledde dit in varav den största, Golden Gate, numera är ett nyrestaurerat museum i stadens centrum.
Jaroslav läste böcker, förbjöd blodshämnden och grundade skolor. Han byggde kyrkor, stiftade lagar, höll god kontakt med sina svenska anförvanter och gifte sig 1019 med Olof Skötkonungs dotter Ingegerd - Heliga Anna av Novgorod. Deras hov var fullt av svenska och norska vikingar.
 |
| Självständighetstorget Maidan |
 |
| Huvudgatan Khreschatyk Street |
Kiev då och nu
I Grottklostret – Lavra Monastery - satt på Jaroslavs tid munken Nestor och plitade en krönika. Tack vare honom är Rysslands tidiga historia känd. Dagens Kiev är emellertid inte särskilt rysk. Atmosfären är som i Rom och varje hus är ett konstverk. Det är folkvimmel, restauranger, karioke på gatorna och välfyllda butiker som håller öppet till 22.
En vanlig turist ser ytterst lite av kriminalitet och korruption. Det är mest byråkratiskt krångel. Tullen tvingar på en försäkringar och rätt som det är blir ens dollar avfärdade som falska. Det är bara att knalla iväg till nästa växlingskontor. Men semesterbilderna kan framkallas för en krona styck på en timma om man håller sig med gammaldags film.
 |
| En av Jaroslavs magnifika stadsportar, den så kallade Golden Gate |
 |
| Saint Andrews church och Saint Andrews hill med visning och försäljning av konsthantverk. |
Strävar mot Europa
Ukrainarna gör allt för att bli européer.
Nationalisterna beklagar än i dag att Karl XII förlorade slaget vid Poltava.
Ukraina fick vänta länge på sin självständighet så mycket är ryskt. Stämplar
till exempel. Till och med restaurangernas menyer har stämplar som försäkring
för att maten ska hålla vad krögaren lovat. Menyerna är emellertid uteslutande
på ukrainska, så utan tolk får man chansa. Det är bortsch, blini med smetana
och belmeni – rödbetssoppa, pannkakor med sur grädde och kokta köttbitar i deg.
En specialitet är köttgryta med sås och potatis som serveras het och god i
keramikurna.
 |
| Olesya Shovkoshitnaja |
 |
| Three Saints Church |
Sofiakatedralen
Sofiakatedralen
Jaroslav och Ingegerd lät bygga Sofiakatedralen med fem skepp och tretton kupoler år 1037. Vulkanutbrott och världskrig till trots är den fortfarande Kievs förnämsta byggnadsverk. Utanför samlas konstnärer och trubadurer och inne i katedralen står Jaroslavs sarkofag till allmän beskådan. För dubbel entréavgift går det bra att fotografera.
Kobza
Sevärt i Kiev
Munken Nestors grottkloster är Kievs stora
turistattraktion i dag. Området har flera kyrkor, museer och ett stort
grottsystem med kapell och begravningsplatser för munkarna. Missa inte
operahuset och konstmuseerna som är av världsklass eller Tjernobylmuseet om
kärnkraftolyckan 1986. Bäst är Pirogovo, ett jättelikt friluftsmuseum med
väderkvarnar, lanthus, träkyrkor och historiska miljöer som är väl värd en hel
dagsutflykt.
Monica Antonsson
 |
| Pirogovo friluftsmuseum |
Kiev, huvudstad i Ukraina
Statsskick: Republik
President:
Diktator efter upplösningen av Sovjetunionen: Leonid Kutjma (Kuchma)
Yta: Ukraina är Europas näst största land
på 603 700 km2.
Folkmängd: 52 miljoner (73 % ukrainare och
22 % ryssar) varav drygt 5 miljoner bor i Kiev.
Språk: ukrainska och ryska. Ytterst få
talar språk som engelska eller tyska.
Tolk: engelskspråkig tolk går att hyra för
10-20 dollar/dag.
Tid: svensk plus en timma
Religion: rysk ortodox och katolsk
Valuta: Grivna eller hryvnja som infördes
1995
Färdmedel: Tur och retur med flyg kostar
cirka 4500 kronor. Det finns emellertid inget direktflyg från Sverige. Från
Arlanda flyger vitryska Belavia som mellanlandar i Minsk. Ryska Aeroflot
mellanlandar i Moskva och polska Lot i Warszawa. Båda krävde i somras
övernattning i samband med mellanlandningarna men en ändring lär vara på gång.
Biljetter: Boka resan minst två veckor i
förväg. Annars kan priset bli det tredubbla.
Hotell: Det är gott om hotell men välj ett
i 70-dollarsklassen minst. Billiga hotell är inte att rekommendera.
Tack: heter Diakuju
Fakta: Majdan-protesterna
November 2013:
Tiotusentals demonstranter samlas för att protestera mot att president Viktor Janukovytjs regering överger planerna på ett avtal med EU. Regeringen anklagas för att underordna sig Ryssland och för att vara korrupt. Ryssland erbjuder ett lån på 11 miljarder euro.
Februari 2014:
Veckor av protester kulminerar under slutet av februari med minst 77 dödsoffer på Självständighetstorget (Majdan) i Kiev.
21/2: Oppositionsledare och Janukovytj kommer överens om nyval.
22/2: Janukovytj avsätts och tidigare premiärministern, Julia Tymosjenko, släpps från fängelset.
23/2: Janukovytj försvinner spårlöst. Parlamentets talman Oleksandr Turtjunov väljs till tillfällig president. Nyval utlovas i maj.
24/2: Janukovytj efterlyses för massmord. Den ryske premiärministern kallar de nya ledarna i Kiev för ”kalasjnikov-viftande personer i svarta masker”.
25/5: Presidentval hålls och Petro Porosjenko blir vald till president.
